Du har väl inte missat del 1 i den här serien? I så fall hittar du den här!
Det skulle bli konsert söder om Ljungby i Småland. Basisten och jag hade gjort upp med arrangörerna att det skulle finnas en ljudanläggning på plats för att stödja och balansera ljudet i lokalen. Den fanns där – men den var inte monterad. Då var jag glad att jag hade monterat PA-anläggningar flera gånger tidigare i min roll som kulturskolerektor. Några högskolepoäng i ljudteknik gav mig en förståelse, men praktiskt görande gav mig färdighet.
Som talare behöver du nog inte själv montera ihop ljudanläggningen, eller PA-systemet. En ljudtekniker, vaktmästare eller arrangör brukar ha fixat det i förväg. Men ta i förväg reda på vilken typ av mikrofon du kommer att använda och om det finns någon där som hjälper dig. Lite koll på tekniken är också bra att ha när du talar med tekniker, så att ni förstår varandra.
Vad är ett PA-system?
PA står för Public Address (ljud till allmänheten) och en PA-anläggning har som uppgift att förstärka ljud. Den fungerar som en länk mellan ljudkällan och publiken. Ljudkällan kan vara din röst, ett instrument eller andra ljud som behöver förstärkas. PA-anläggningar finns där budskap ska höras på avstånd och ibland över konkurrerande ljud, exempelvis i föreläsnings- och konsertlokaler, på flygplatser och tåg.
En PA-anläggning kan vara mer eller mindre komplex, men för att göra det enkelt kan vi säga att den främst består av fyra delar; mikrofoner, mixerbord, slutsteg och högtalare (samt några kablar däremellan). Mikrofonen omvandlar ljudet till en elektrisk signal som går vidare in i mixerbordet. Här regleras ljudnivå och klangfärg, ljudet förstärks och olika kanaler mixas. Slutsteget omvandlar den relativt svaga signalen från mixerbordet till en starkare signal, som krävs för att driva högtalarna. Högtalarna placeras längst fram på var sida av scenen, riktade ut mot publiken. Vid större event på stora scener brukar mindre högtalare, så kallade monitorer, placeras vända mot scenen för att talare och musiker ska uppfatta ljuden som skickas ut.
Stora PA-anläggningar
Går du in i en studio eller en större föreläsningssal hittar du komplexa anläggningar som kräver utbildade ljudtekniker. Med hjälp av en skicklig ljudtekniker kan du vara helt trygg – men som sagt, det är bra att förstå språket.
Mindre PA-anläggningar
En mindre PA-anläggning sköts ofta utan ljudtekniker på plats. Den har, förutom mikrofoner och högtalare, ett mixerbord med 4–6 ingångar för mikrofoner eller linesignaler, inbyggt reverb och slutsteg. När du ska tala bör anläggningen vara monterad, påslagen och inställd, så vi fokuserar på mikrofonen. Med koll och kunskap undviker du tekniska och praktiska fällor.
Olika typer av mikrofoner
När du frågar vilken typ av mikrofon du kommer att använda är det bra att veta vilka möjligheter och begränsningar du har att förhålla dig till med de olika alternativen.
Handmikrofon Fördelar: Talaren kan röra sig fritt. Lätt att lämna över.
Nackdelar: En hand är upptagen. Lite svårt att hålla konstant mikrofonavstånd. Talaren behöver veta hur mikrofonen ska hållas för att få bästa ljud.
Mikrofon på stativ Fördelar: Båda händerna är fria.
Nackdelar: Talaren har begränsad rörelsefrihet. Stativet ska ställas in för varje talare.
Bordsmikrofon Fördelar: En böjlig mikrofonarm gör det lätt att justera höjden. Den är liten och diskret. Brukar stå på ett och samma ställe och kräver inte så mycket av talaren.
Nackdelar: Tar lätt in vibrationsljud från bordet. Svårt att hålla konstant mikrofonavstånd.
Mygga Fördelar: Talaren kan röra sig fritt och har båda händerna fria. Diskret.
Nackdelar: Ska monteras och plockas av. Med ett relativt långt avstånd från munnen ökar risken för rundgång.
Headset Fördelar: Talaren har båda händerna fria och kan röra sig fritt. Avståndet mellan mikrofon och mun är litet, vilket minskar risken för rundgång.
Nackdelar: Ska monteras och plockas av. Byglarna har olika bra passform och kan ibland kännas lite obekväma.
Slutligen..
Blås aldrig i mikrofonen för att testa ljudet! Det är inte bra för mikrofonen och låter hemskt i lyssnarens öron. Prova i stället med måndag, tisdag, onsdag, torsdag – mörkblå, ljusgrön, svart, gredelin – eller något annat påhitt som varar i några sekunder. Då hinner du och en tekniker uppfatta ljudet och justera om det behövs. Sedan är det bara att köra!
Läs mer: Mikrofonteknik på rätt sätt del 1
Författare: Agneta Stolpe
