Nu är det dags för del tre i den här serien om mikrofonteknik på rätt sätt! Om du har missat de tidigare delarna hittar du del 1 här och del 2 här!
Jag är kulerska. Kanske har du hört det ljudstarka ropet på fäbodar eller konserter. Ljudet kan på 2–3 meters avstånd uppgå till 85 dB (som stadstrafik) och höras flera kilometer. Mikrofon känns de stunderna helt onödig. Vid en invigning av Falu Folkmusikfestival på 1990-talet kulade jag i direktsänd radio. Jag förstod att radioinspelning kräver en mikrofon och ljudteknikern Thomas instruerade mig att stå femton centimeter från mikrofonen. Jag litade på Thomas till hundra procent och ändå var det med hjärtat i halsgropen som jag ropade med full kraft in i mikrofonen. En skicklig ljudtekniker kan fixa med reglagen, annars hade mikrofonen troligen gått sönder.
Men hur ska mikrofonen placeras bäst vid vanligt tal? Här får du några tips!
Mikrofonens placering
Handmikrofon: Håll mikrofonen i ett ledigt och bekvämt grepp. Ett krampaktigt grepp gör det svårare att ha koll på var mikrofonen är då huvud eller kropp vrids. Håll mikrofonen lite snett upp vänd mot munnen, som ett glas innan du ska dricka. Håll den inte under eller mot hakan, då försvagas vissa frekvenser och talet blir mer otydligt.
Mikrofon på stativ: Ta dig tid att ställa in stativet så att du står bekvämt. Ställ in höjd, längd och vinkel på bomarmen och vinkeln på mikrofonfästet. Glöm heller inte att vrida stativet så att du kan stå utan att stativets ben är i vägen för dina fötter. Sänk hakan något och se till att mikrofonen sitter snett upp mot munnen och hamnar på ett ljudmässigt bra ställe. Testa.
Bordsmikrofon: Justera med svanhalsen, den böjbara mikrofonarmen. Dra gärna hela mikrofonen lite mot dig i stället för att sträcka fram haka och huvudet. Då undviker du spänningar kring struphuvudet som ger spänningar i rösten. Hitta läget för en avspänd röst.
Mygga: En mygga kan placeras med en klämma på kläderna, strax ovanför brösthöjd. Den kan också tejpas på kinden. Var försiktig med rörelser i närheten av myggan. Skrapljud låter inte kul i högtalarna. Kolla med en ljudtekniker eller åhörare så att vinkeln blir den bästa för att undvika blås- och andningsljud. Ibland kan du behöva justera under din föreläsning.
Headset: Bygeln placeras i nacken och fram över öronen. De flesta är ställbara, så ställ in passformen så gott det går. Det ska kännas bekvämt – tekniken ska hjälpa, inte vara i vägen. Kolla vinkel på mikrofonen, så att blås- och andningsljud hörs så lite som möjligt.
Sändare: Till mygga och headset kopplas en liten dosa, en sändare, så att ljudet trådlöst kan överföras till mixerbordet. Kolla gärna batterierna en extra gång och lär dig var och hur du slår av och på. Ljud från pausen vill ingen annan höra. Sändaren kan till exempel förvaras i fickan eller sättas fast i byxlinningen med klämman som sitter på.
Ibland har jag glömt att jag ska ha plats för en sändare och kommit i klänning utan fickor. Då har vi trixat och stoppat in sändaren genom halslinningen och fäst den i strumpbyxorna. Ingen total rörelsefrihet, men det funkar.
Läs även: Mikrofonteknik på rätt sätt – del 1
Läs även: Mikrofonteknik på rätt sätt – del 2
Tips och summering
Vem rattar PA-anläggningen
Finns där en ljudtekniker så ta kontakt och be om tips. Hen kan anläggningen och rummet. Testar ni ljudet innan, prata som du kommer att göra under presentationen och ge teknikern tid att ställa in ljudet efter din röst. Finns ingen ljudtekniker, kolla med arrangören. Ta gärna hjälp av någon ute i rummet som kan ge dig feedback på ljudet.
Placera mikrofonen rätt
Håll eller placera mikrofonen på bästa avstånd och vinkel, så att röst och ljud blir bra för åhörarna. Den ska inte vara i vägen för dig, men nästan kännas som en kroppsdel som följer dig hur du än rör dig. Mikrofonen är en viktig länk mellan dig och åhöraren för att din presentation ska göras rättvisa.
Undvik rundgång
Dra upp ljudet långsamt första gången du provar ljudet och dra ner volymen helt om du ska trycka på någon knapp på mixerbordet. Placera högtalarna ut mot publiken framför mikrofonerna och håll lite avstånd mellan mikrofon och högtalare. Ljudet från högtalarna riskerar annars att på nytt förstärkas genom mikrofonen och gå ut i högtalarna. Undviker du det minimerar du risken för rundgång och öronbedövande tjut.
Var snäll mot rösten
Att tala är ett muskelarbete och muskler kring röstapparaten kräver uppvärmning, liksom resten av kroppen, inför en ansträngning. Gör några lekfulla och sköna röstövningar innan du börjar. Om du känner att du behöver, prova först med en klunk vatten. Du kan också hosta lite mjukt i stället för att harkla dig. Det är skonsammare för rösten. Din röst behöver, liksom ljudanläggningen, energi för att höras. Sök en aktivitet och ett stöd från andningsmusklerna kring bålen, som när du pumpar en cykel eller blåser upp en ballong. Ett avspänt och stabilt lufttryck hjälper rösten att höras och gör talet tydligt.
Ta hjälp
Att använda mikrofon är en konst som alla kan lära sig. Varje ljudanläggning är unik på grund av rummets egenskaper. Vad gör att du känner dig bekväm och hur vill du att ditt budskap ska uppfattas? Testa olika ljudinställningar och bli bekant med den egna röstens nyanser. Lyssna med ljudfokus på andra, diskutera olika ljudideal, experimentera och justera. Kunskap och erfarenhet ger dig trygghet utnyttja och samtidigt avdramatisera tekniken.
Fokus på åhöraren
Tekniken är på plats och du har skapat en förväntansfull och trygg stämning i rummet. Nu är det fullt fokus på innehåll och åhörare som gäller. Njut av stunden.
Anmäl dig till någon av våra utbildningstillfällen i presentationsteknik och retorik!
Författare: Agneta Stolpe
